Kan uteblivet joller vara en markör för ESSENCE?

small Asian baby on its stomach

Screening av barns språkförmåga ingår som en välfungerande rutin inom Barnhälsovården i Sverige sedan 50 år. Nästan alla barn deltar i en 2,5–3-års-språkscreening. Vetenskaplig nationell utvärdering visar att barn som då identifierats har svårt med språk, läsning och övrig utveckling i tidig skolålder. Mer än hälften har då också en neuropsykiatrisk problematik t ex autism och/eller ADHD.1 Internationell forskning har också visat att språkstörning hos barn har en negativ inverkan på social utveckling, kognitiv utveckling och skolframgång. Dessutom är språkförmåga en viktig prediktor för utbildning, socialt välmående och yrkesliv för alla barn, inklusive de som har ASD.2

I ett pågående projekt i Stockholm och Göteborg som heter ”Jollerkoll” kommer vi att testa hypotesen om huruvida barn med sen språkutveckling och/eller ESSENCE-problem kan upptäckas ännu tidigare med hjälp av en enkel metod för screening av stavelsejoller. Stavelsejoller är en viktig milstolpe för den fortsatta språkutvecklingen och består av välformade stavelser (da, baba, ma, dädä, ga), med en snabb övergång mellan konsonanten och vokalen.3 Vuxna känner lätt igen stavelsejoller – det låter som att barnet börjar prata. Typiskt utvecklade barn brukar använda stavelsejoller vid 10 månaders ålder oavsett språkbakgrund eller socioekonomisk status. Uteblivet eller sent stavelsejoller verkar vara associerad med senare svårigheter med tal och språk, men också med andra utvecklingsavvikelser.3 Barn som saknar stavelsejoller vid 10 månaders ålder använder färre ord och färre olika konsonanter vid 2,5 till 3 års ålder. Ordförråd och antal konsonanter är i sin tur viktiga för utvecklingen av senare språkförmåga.

Hittills har över 1 000 barn screenats vid 10 månaders ålder inom Jollerkoll-projektet. Barn med positiv screening, det vill säga de barn som saknar stavelsejoller vid 10 månaders ålder, har sedan deltagit i en bedömning vid 12 och vid 18 månaders ålder med fokus på språk, motorisk och kognitiv utveckling. Alla barn kommer också att delta i språkscreening i åldern 2,5 till 3 år och därefter träffa forskargruppen för en slutlig bedömning.

Projektet kommer att belysa inte bara tal, språk, kommunikationsutveckling utan även kognitiv/intellektuell, socio-emotionell och motorisk utveckling hos barn som identifieras så tidigt som vid 10 månaders ålder. Vi hoppas också att ”Jollerkoll” kommer att bidra med ny kunskap om tidiga tecken på språk och ESSENCE-problem och lämpligt omhändertagande vid sådan identifiering.

Forskningen bedrivs i samarbete mellan Karolinska Institutet,  Stockholm  och  Göteborgs universitet.  Huvudansvarig forskare är  professor Anette Lohmander, KI i samarbete med Carmela Miniscalco, adjungerad professor, leg logoped, Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

Logoped  och doktorand som genomför projektet är  Marion Lieberman, leg logoped, KI Stockholm.

REFERENSER

1. Miniscalco, C., Nygren, G., Hagberg, B., Kadesjö, B. & Gillberg, C. (2006) Neuropsychiatric outcome of children at age 6 and 7 years who screened positive for language problems at 30 months. Developmental Medicine & Child Neurology, 48:361-366.
2. Tager-Flusberg, H.(2016) Risk Factors Associated With Language in Autism Disorder: Clues to Underlying Mechanisms. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 59: 143-154
3. Oller, D. K., Eilers, R. E., Neal, A. R., & Cobo-Lewis, A. B. (1998). Late onset canonical babbling: a possible early marker of abnormal development. American Journal of Mental Retardation, 103(3), 249-263.

Carmela MiniscalcoBlogginlägg av Carmela Miniscalco

Bild: Josefin Bergenholtz

Share...Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Share on LinkedInTweet about this on TwitterPrint this page

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *